tio veckor

Du jobbar nuförtiden mycket med att gripa. Gripa efter dina händer, våra händer, dina kläder, dina fötter (trots att de är utom räckhåll). Du gillar att stå. Du söker själv kontakt med oss genom att titta på oss. Du ler åt din egen spegelbild och är alldeles förtjust över att återigen ligga på skötbordet under din fiskmobil. Du är en alldeles underbar liten charmnissa.

Bebis i spegeln

I helgen hälsade vi på din ena mormor och morfar. Första längre utflykten med dig, första tågresan och första gången vi sov borta sedan BB. Tågresan gick jättebra, sitta fast i bilstol var inte uppskattat men humöret var annars gott mest hela helgen förutom på kvällarna då du var en mycket övertrött liten bebis efter alla intryck. Hemma hos oss efter att kattvaktat väntade din andra mormor som du också charmade med tandlösa leenden.

Amningshjärna har man ju hör talas om men medamningshjärna? Sedan du kom upplever jag, speciellt på jobbet, att jag har mer fluff och färre funktionella hjärnceller därinne i huvudet. Så mycket svåra grejer att förstå. Jag skyller gärna allt möjligt på sömnbrist men ärligt talat så har jag oftast inte så mycket att skryta med så vad ska jag annars skylla på?

tugga på händerna

Du har upptäckt att du kan gripa tag i din tröja. Du gjorde det om och om och om igen igår. Idag hade du en body som inte var lika lätt att få tag om.

Idag har du vecklat ut fingrarna och tuggat på dem så att de gett dig kväljningar.

Du kämpar alltid med någonting. Mycket stånkande. Vilar bara när du ammar och sover. Du är ingen bebis man gosar med i famnen, sådant har du inte tid med. Nu är det lite mer stillsamt dock när det mycket handlar om sådant som att suga på händer och gripa i kläder. Du somnar bara när du ammar eller när du blir buren.  Du vaknar oftast på ett strålande humör (även om det inte alltid håller i sig) och är hur mysig som helst och det är så svårt, så svårt att slita mig för att åka till jobbet. Du har börjat med ett nytt ljud, ett rullande rrrr långt bak i munnen.

Två månader!

Vi åt middag och du låg på en filt på köksbordet medan vi visade upp saker för dig. Favoriten, utan konkurrens, var ketchupflaskan. Den var så röd och fin att du inte kunde låta bli att prata lite med den.

Trollbunden

Det kan vara min tolkning men jag tror att du fick syn på din fot idag. Du satt med foten inom räckhåll och det såg verkligen ut som att du koncentrerat försökte gripa tag i den med handen flera gånger. Du lyckades inte och det hela slutade i frustration och missnöje. Första gången jag sett dig försöka gripa efter något. Du suger ofta på händerna nuförtiden, och även annat som råkar vara i närheten av din mun, kläder, sjalen och din egen underläpp.

Vändning och jobb-besök

Idag var du på mitt jobb på besök. Det var roligt att du var på ett soligt humör och delade ut många leenden till mina kollegor och jag var löjligt stolt att få visa upp dig dig.  Efter ett tags fikande blev det mycket med alla intryck och din blick blev alltmer tom och stirrande och du ammade en stund.

Din andra mamma har berättat att häromdagen låg du på mage och sprattlade så vilt att du plötsligt låg på rygg! Du blev rädd, hon vände tillbaks dig till mage och inom en minut låg du på rygg igen! Då var du så chockad att du behövde tröstamma. Du hade lite hjälp av att ligga på en flera gånger vikt filt så att det blev lite nedförsbacke, men ändå!

Du jobbar alltid hårt när du ligger på mage. Du kan inte ligga på mage eller halvligga på mage mot någon mamma och vara lugn, omöjligt. Vi har sett hur det lättat lite här och där och sagt det att ganska snart kommer du nog vända dig av misstag. Nu väntar jag på att du ska göra om det så att jag får se…

Lika som bär?

BVC

5920g och 59,5 cm lång. Läkarbesöket gick bra och allt är som det ska med dig, skönt.

Du sitter på sängkanten.

Någon vaknade på rätt sida i morses…

Du pratar mer, ler oftare, är mycket  lättare att få kontakt med och du kan hålla ögonkontakt med oss längre. Tidigare var du mest intresserad av att titta på munnen när den rör sig. Åttaveckorsbebisar är mysiga. Idag kom du på att man kunde sitta i bärselen och se sig runt och att det faktiskt var helt okej, speciellt om mamman som bar ansträngde sig lite för att skapa underhållning. Hoppas att detta är ett framsteg…

Utvecklingssprång!

Jo, visst utvecklas du! Nu kan du föra handen till munnen och suga på den. Du har börjat dreggla. Om jag lägger ett finger i din handflata kan du gripa tag i det och föra det till din mun. När du halvsitter mot mina lår lyfter du huvudet och kämpar för att lyfta överkroppen. Om du får gripa om mina händer kan du dra upp dig själv från halvsittandes till sittandes. Om vi håller ett par händer i dina armhålor så kan du sitta någorlunda och du tycks gilla att få göra det. Det känns som att det har hänt mycket den senaste tiden med stabiliteten i din kropp. Humöret har blivit betydligt bättre.

Du känner igen mig! När jag kommer hem från jobbet och säger någonting till dig stannar du liksom upp och sedan ler du. Den gången då jag första gången märkte det låg du och ammade – och var trött och hade ont i magen – jag pussade dig på pannan och sade hej vännen, du tittade upp en liten stund, log med bröstet i munnen och fortsatte sedan att äta. Du har mer ljud för det. När du ligger och nakensprattlar går det vilt till ibland.

”Aoooo”

något nytt

Fast det på något sätt är självklart att du är här och att tiden innan du fanns känns så avlägsen- så kan jag ändå bli stående framför spegeln och titta på dig och på mig och på oss och känna att det är helt obegripligt.

Nytt i sjalgarderoben är en ringsjal (nåja, vår andra sjal efter trikåsjalen).

Du vägrar att vara i sjal eller sele om du är vaken och pigg. Där sover man ju. Likaså vägrar du fortfarande vagnen.